Vad driver depression vid Empty Nose Syndrome efter borttagning av näsmusslor? En analys av subdomäner i Sinonasal Outcome Test-25

Studien med titeln: What drives depression in empty nose syndrome? A Sinonasal Outcome Test-25 subdomain analysis

undersöker sambandet mellan sjukdomsspecifika livskvalitets-nedsättningar och graden av ångest och depression hos patienter med Empty Nose Syndrome (ENS). Forsknings målet var att fastställa hur olika aspekter av ENS påverkar psykologisk distress och att utvärdera hur dessa samband förändras efter kirurgisk intervention med implantat för att fylla upp saknad volym efter förlust av vävnad i näsmusslorna.

Studien omfattade 68 patienter som diagnostiserats med ENS, ett tillstånd som kännetecknas av paradoxal näsobstruktion efter en överdriven kirurgisk borttagning av näsvävnad. För att behandla ENS-symtom genomgick patienterna submukosal Medpor-implantation, en kirurgisk procedur som syftar till att förbättra näsflöde och funktion. 

Påverkan av ENS på patienternas livskvalitet och psykologiska status bedömdes med hjälp av Sinonasal Outcome Test-25 (SNOT-25), Beck Depression Inventory-II (BDI-II) och Beck Anxiety Inventory (BAI). Utvärderingar genomfördes en dag före operationen och återigen sex månader efter proceduren. Studien visade att det finns ett starkt samband mellan hur mycket ångest och depression en person har och de ENS-besvär som individen upplever. Dessa ENS besvär mättes med ett så kallat SNOT-25 test. Detta test kollar på flera saker genom att summera enskilda delar för att nå en totalpoäng. Dessa delar inkluderar: 

Hur allvarliga ENS problemen är totalt sett.
Öron- och ansiktssymtom: Smärta eller obehag i öronen och ansiktet.
Psykologiska problem: Svårigheter med det mentala välbefinnandet.
Sömnstörningar: Problem med att sova eller störd sömn.
Empty nose-symtom: Känslan av att näsan är tom eller svårt att andas genom näsan.

Studien visade att när symtomen på ENS förbättrades efter operationen, minskade också både depression och ångest. Förbättringar i depression, mätt med ett test som heter BDI-II, hängde ihop med förbättringar i det totala resultatet av SNOT-25, samt i de specifika områdena för sömnstörningar och empty nose-symtom.

Dessutom fann studien att vissa poäng från SNOT-25 kan hjälpa till att förutsäga om någon har måttlig till svår depression. Om poängen var:

Över 60 på total-SNOT-25,

Över 18 i sömnstörningsområdet, eller

Större än 14 i empty nose-symtomområdet,
så var det en stark indikation på att personen kan ha allvarlig depression.

Slutsatser

Resultaten visar att ENS-symtom har en betydande påverkan på psykologiskt välbefinnande, och specifika livskvalitets-nedsättningar kan förutsäga måttlig till svår depression.

Studien understryker vikten av att adressera både fysiska och psykologiska aspekter av ENS. Förbättringar i ENS-symtom, särskilt relaterade till sömnstörningar var associerade med minskningar i depression och ångest. Detta tyder på att en riktad hantering av dessa symtom skulle kunna avsevärt minska den psykologiska bördan som ENS-patienter upplever.

Sammanfattningsvis ger forskningen viktiga insikter i sambandet mellan ENS och mental hälsa, och visar att effektiv behandling av ENS-symtom kan leda till betydande förbättringar i psykologiska utfall. Studien betonar behovet av omfattande behandlingsstrategier som adresserar både de fysiska och psykologiska dimensionerna av ENS för att förbättra den övergripande patientens välbefinnande.

Förstora och zooma in på pdf filen genom att scrolla till nedkant av dokumentet, klicka.