Forskningsstudien med titeln "The functional and psychological burden of empty nose syndrome" undersöker den betydande mentala och funktionella påverkan som individer med Empty Nose Syndrome (ENS) upplever. Studien genomfördes under överinseende av Stanford Universitys etik- och forskningskommitté och involverade själv identifierade ENS-patienter som rekryterades från online forum mellan januari och maj 2017. Deltagarna behövde visa ett positivt resultat på Empty Nose Syndrome 6-item Questionnaire (ENS6Q) och tillhandahålla medicinsk dokumentation samt CT-bilder som bekräftade en historia av reduktion av nedre näsmusslorna.
Studien omfattade 53 individer med ENS, med en genomsnittsålder på 39,8 år, och utvärderade olika aspekter av deras hälsa med hjälp av flera validerade frågeformulär, inklusive Patient Health Questionnaire (PHQ-9) för depression, Generalized Anxiety Disorder questionnaire (GAD-7) för ångest, och Work Productivity and Impairment questionnaire (WPAI) för arbetsförmåga. Resultaten visade att en betydande andel av deltagarna rapporterade kliniskt signifikanta symtom på depression (68 %) och ångest (66 %). Den genomsnittliga varaktigheten av symtomen bland deltagarna var 8,2 år, vilket indikerar en långvarig börda.
Nyckel resultaten visade på ett starkt samband mellan svårighetsgraden av ENS-symtom och nivåerna av depression, ångest och nedsatt förmåga i dagliga aktiviteter. Deltagarna rapporterade en 62 % minskning i arbetsproduktiviteten och en 65 % minskning i deras förmåga att delta i icke arbetsrelaterade aktiviteter. Studien fann också att deltagarna upplevde måttliga svårigheter i rörlighet, smärta/obehag och ångest/depression, mätt med EuroQol General Health State Survey (EQ-5D-5L).
Studien drog slutsatsen att individer med ENS bär på en kliniskt signifikant psykiatrisk sjukdomsbörda, vilket allvarligt påverkar deras livskvalitet och dagliga funktion. Resultaten understryker behovet av ytterligare forskning för att utforska de psykiatriska aspekterna av ENS och utveckla omfattande behandlingsstrategier som adresserar både de fysiska och mentala hälsoutmaningar som dessa patienter står inför. Framtida studier uppmuntras att inkludera mentala hälsa och funktionella utfall som en del av kliniska förbättrings markörer vid ENS-behandlingsinterventioner, vilket därigenom kan bidra till bättre hanterings strategier för detta tillstånd.
Det inbäddade dokumentet nedan kan göras större genom att klick på den nedre delen av arket.
No comments:
Post a Comment