Forskningsartikeln Empty Nose Syndrome Pathophysiology: A Systematic Review, presenterar en systematisk översikt över patofysiologin vid Empty Nose Syndrome (ENS), ett tillstånd som kännetecknas av paradoxal nästäppa och en känsla av tomhet i näshålan, ofta efter kirurgiska ingrepp som syftar till att lindra nästäppa. Syftet med översikten var att sammanställa befintlig kunskap om de mekanismer som ligger bakom ENS, som trots omfattande forskningsinsatser fortfarande är dåligt definierade.
Författarna genomförde en omfattande litteratursökning som resulterade i 2 476 studier efter att dubbletter tagits bort. Slutligen inkluderades 19 studier i den kvalitativa analysen. Dessa studier varierade i design, inklusive fall-kontroll- och tvärsnittsstudier, och omfattade totalt 489 vuxna patienter med diagnostiserad ENS. Definitionen av ENS varierade mellan studier, där vissa förlitade sig på självidentifiering medan andra använde specifika frågeformulär som Empty Nose Syndrome 6 Questionnaire (ENS6Q) eller definierade tillståndet genom förekomsten av paradoxal nästäppa.
De viktigaste fynden från översikten belyste flera viktiga teman:
Symtomatologi: Patienter med ENS rapporterade en rad symtom, inklusive nästäppa, torrhet och en brist på känsla i näsan. Allvaret i dessa symtom var ofta jämförbart med de som upplevs av patienter med kronisk rinit, vilket indikerar en betydande påverkan på livskvaliteten.
Mental hälsa: En påtaglig korrelation hittades mellan ENS-symtom och psykiska hälsoproblem, såsom ångest och depression. Bördan av dessa psykologiska tillstånd var betydande, med vissa patienter som upplevde svår stress och en försämrad livskvalitet.
Anatomiska och fysiologiska förändringar: Översikten noterade att även om patienter med ENS ofta hade fria luftvägar i näsan, kunde strukturella förändringar i näshålan ändå vara närvarande. Dock var sambandet mellan dessa anatomiska förändringar och ENS-symtomen inte självklart, eftersom många patienter inte uppvisade typiska tecken på nästäppa.
Luftflödesdynamik: Påverkan av förändrat luftflöde på uppfattningen av näspatens diskuterades, med vissa teorier som föreslog att förändringar i luftflödets dynamik kunde bidra till känslan av tomhet som upplevs av ENS-patienter.
Neurosensorisk dysfunktion: Översikten utforskade också möjligheten av neurosensorisk nedgång, där patienter kan ha en förändrad uppfattning av nässensationer, vilket leder till de symtom som är förknippade med ENS.
Sammanfattningsvis underströk den systematiska översikten komplexiteten hos ENS och visade att det inte enbart är en följd av anatomiska förändringar efter kirurgi utan också påverkas av psykologiska, sensoriska och luftflödesrelaterade faktorer. Fynden betonar behovet av en multidisciplinär strategi för att förstå och hantera ENS, med hänsyn till både de fysiska och psykologiska aspekterna av tillståndet. Författarna förespråkar ytterligare forskning för att klargöra de patofysiologiska mekanismerna bakom ENS och förbättra diagnostiska och terapeutiska strategier för drabbade patienter.
PDF filen kan förstoras genom att klicka på nedre delen av dokumentet.
No comments:
Post a Comment